Isen förändras
Den första is som lägger sig är ofta blank kärnis. Kärnisen är klar som glas, men ser ofta mörk ut på en sjö. Svaga områden kan vara svåra att upptäcka i mörk is, och när isen är nylagd kan svagheterna vara många.
Fortsätter kylan i en vecka eller mer blir isen tjock och stabil. Men lokala svagheter kan fortfarande förekomma framförallt där det är strömt, till exempel nära bäckmynningar, i sund och nära uddar och grund.
Äldre is blir ofta snötäckt. Det är därför lätt att tro att all is under snö är tjock. Men snön döljer svagheter som kan vara svåra att se. Snön isolerar och dämpar istillväxten. Under tjockare snödrivor kan isen därför vara uttunnad.
Vid plusgrader försvagas isen och isytan blir ofta blöt och blank. Svagheterna blir svårare att se. Isen försvagas kraftigt nära strömställen, t.ex. vid sund och bäckar, men också under broar, i vass och längs stränderna.
På våren kan isen snabbt försämras av värme och solstrålningen. Den kan snabbt bli farlig under dagen, även om den upplevs som tjock och stark på morgonen efter en kall natt.
Lär dig var isen ofta är svag:
Där strömmande vatten trängs ihop i sund, över grund och runt uddar kan varmare vatten från botten blandas med ytvatten och isen försvagas. Där bäcken har sitt inlopp, eller utlopp blir vattnet omrört och varmare vatten kommer upp till ytan och isen kan vara svag en lång bit ut. Vid utsläpp av avlopp stiger det varma avloppsvattnet till ytan och där blir isen svagare. I vassen är isen ofta svag eftersom vassrören leder värme från sjöbotten. Bryggor och broar utgör ett tak för värmeutstrålningen och därför är isen ofta svag under sådana. Vindbrunnar är områden som av olika anledningar är öppna även sedan resten av sjön lagt sig. När de senare blir islagda kan de utgöra svårupptäckta fällor.
Saltis
I skärgårdar och hav är isen mer riskabel än på insjöar framförallt på grund av att saltet i vattnet gör isen mindre stark. Saltis kan variera mycket i styrka, men är alltid svagare än insjöis. Den ger inte ifrån sig tydliga ljud när den tunnar ut och den är svårare att bedöma med ispiken. Väderomslag ger upphov till vattenståndsförändringar som gör att strömmar kan snabbt försvaga isen i sund och över grund. Båttrafik, vågor och vind kan lätt bryta upp isen så att den driver iväg. Riskerna är därför betydligt större på saltis än på sjöis.
Is på våren
På våren påverkas isen kraftigt av värme och sol. Solen kan påverka isen på djupet utan att det syns på ytan vilket gör vårisarna förrädiska. Efter en kall natt kan isen upplevas som mycket stark, men isen kan snabbt tappa styrka under dagen när solen och temperaturen stiger. Försämringen kan gå snabbt, ibland på så lite som 15 – 20 minuter. Ofta försvagas isen först på grunt vatten närmast land, vilket kan göra det svårt att ta sig tillbaka till land. Det är viktigt att säkerställa att det finns säker is tillbaka till land, helst till en skuggad strand.
Is på sjöar – förändring över tid
För dig som vill veta mer om isläggning och islossning och hur den har förändrats över tid så har SMHI en databas med observationer över datum för isläggning och islossning på svenska sjöar. Observationer finns sammanlagt för cirka 700 sjöar och några av dem har över 100 år långa mätserier. Du hittar all information på SMHIs hemsida i deras kunskapsbank.