Isen förändras

Den första is som lägger sig är ofta blank kärnis. Kärnisen är klar som glas, men ser ofta mörk ut på en sjö. Svaga områden kan vara svåra att upptäcka i mörk is, och när isen är nylagd kan svagheterna vara många.

Fortsätter kylan i en vecka eller mer blir isen tjock och stabil. Men lokala svagheter kan fortfarande förekomma framförallt där det är strömt, till exempel nära bäckmynningar, i sund och nära uddar och grund.

Äldre is blir ofta snötäckt. Det är därför lätt att tro att all is under snö är tjock. Men snön döljer svagheter som kan vara svåra att se. Snön isolerar och dämpar istillväxten. Under tjockare snödrivor kan isen därför vara uttunnad.

Snön kan tynga ned isen så att vatten sipprar upp och blöter ned snön - snön blir till slask. Om snöslasket sedan fryser bildas stöpis, som har grå färg. Mörka fläckar i stöpis brukar betyda svagare is och den bör bara beträdas om snöslasket frusit ihop med isen under.

Vid plusgrader försvagas isen och isytan blir ofta blöt och blank. Svagheterna blir svårare att se. Isen försvagas kraftigt nära strömställen, t.ex. vid sund och bäckar, men också under broar, i vass och längs stränderna.

På våren kan isen snabbt försämras av värme och solstrålningen. Den kan snabbt bli farlig under dagen, även om den upplevs som tjock och stark på morgonen efter en kall natt.  Läs mer …

Kontakt

Issäkerhetsrådet
c/o
Svenska livräddningssällskapet
Johannesfredsvägen 5
168 69 Bromma
info@sls.a.se 08-120 102 40

  

  

 

Med stöd av Svenskt friluftsliv